Varför får vi inte pannkakor som en hel rätt längre?

Svar: Kostenheten har i samråd med Barn- och utbildningsförvaltningen tagit ett beslut att inte servera pannkakor som en hel rätt utan istället servera pannkakor som dessert med exempelvis soppa. Beslutet är grundat på lite olika aspekter, dels för att det inte blir en näringsmässigt bra rätt då de flesta inte äter tillräckligt av salladsbordet på ”pannkaksdagar”, måltidssituationen i matsalen blir stressad för både elever och kökets personal när man serverar pannkakor.

Varför har vi så mycket vegetariska rätter på menyn?

Svar: Varje dag har vi två alternativ av rätter i våra matsalar där en av rätterna är vegetarisk (en dag i veckan är båda alternativen vegetariska). Två alternativ medför en större valmöjlighet att kunna äta något man tycker om.
En anledning till att vi har valt att servera mer vegetariska rätter är dels för att vi har ett ansvar gentemot vår miljö och att vi behöver minska andelen kött som är en stor ”klimatbov”. Vi försöker kontinuerligt att kvalitetsförbättra den vegetariska maten och lyssnar på eleverna för att få reda på vilka rätter som är uppskattade och vilka man inte alls tycker om. Vegetarisk mat kan vara helt nytt för en del barn och ibland krävs det ett antal gånger av provsmakning innan man kan äta vissa rätter. Vår måltidspersonal försöker hela tiden att uppmuntra eleverna att smaka på maten, det är bra om även föräldrar och skolpersonal gör det.

Kan vi inte få mer ”rena” och enkla maträtter?

Svar: Vi på kostenheten försöker att skapa en varierad matsedel dels för att barn behöver ”träna” smaklökarna för framtiden och för att vi har en skyldighet att följa SLVs näringsrekommendationer. Om man tar exemplet gryta så blir den mer smakrik och näringsrik om man blandar i lite grönsaker. Vi låter barnen vara med och tycka till och försöker blanda ”rena” och enkla maträtter med mer blandade rätter.

Kan man få näringsbrist om man äter vegetarisk mat?

Svar: Vi kan börja med att slå hål på den myten med en gång. Bara för att man inte äter kött till varje rätt betyder det absolut inte att man kommer att lida av näringsbrist. I den vegetariska kost som de flesta äter (lakto-ovo-vegetarisk kost) ingår fortfarande mejeriprodukter och ägg vilket räcker för att tillgodose proteinbehovet. I den vegetariska kosten brukar vi dessutom använda bönor, sojaprodukter eller quorn som förutom protein innehåller järn och andra viktiga mineraler.
Om man inte äter några animaliska livsmedel alls, så kallad vegankost, behövs dock kosttillskott med vitamin B12 och vitamin D. Det kan behövas även om man äter mjölkprodukter och ägg.

Ketchup varje dag, varför?

Svar: Anledningen till att vi på kostenheten har valt att servera ketchup till lunchen varje dag är, dels för att använda det som en smakbrygga till att få barn att äta t.ex. nya rätter mm. Vi använder inte ketchupen för att smaksätta, det är ett komplement. I de flesta matsalar har det varit nyhetens behag som nu de flesta har tappat intresset för och det går inte alls stora mängder ketchup. Vi har även ett antal barn som lider utav neuropsykiatriska diagnoser av olika slag och för dessa barn är ketchup en ”trygghet” för att kunna få i sig lunchen. Vi hoppas även att många barn kan smaka på den vegetariska maten om det finns ketchup till.

Vi lägger inte några värderingar eller aspekter på olika tycke och smak utan respekterar att en del tycker att ketchup är en krydda som passar i många sammanhang. I de fåtal fall något barn konsumerar ketchup i en omfattning som ger anledning att tro att det är ohälsosamt, så uppmuntras serveringspersonal, lärare eller förälder att prata med barnet.

Mjukt bröd som tillbehör, varför?

Svar: Eftersom smaken är olika hos eleverna, har vi valt att komplettera måltiderna med mjukt bröd. Vi ser det som en kvalitetshöjning och om man inte är så förtjust i just den maten som serveras för dagen kan man med hjälp av vårt matiga salladsbord och en smörgås få en fullständig måltid. Där ser vi heller ingen problematik då barnen är väldigt duktiga på att begränsa sig och det går inga större mängder bröd. Vi försöker även att servera nyckelhålsmärkt bröd i hög utsträckning.

Jag tycker att maten är smaklös, kan ni inte krydda mer?

Svar: Då det finns en problematik hos större delen av Sveriges befolkning med en hög saltkonsumtion, därav har vi valt att dra ner på saltet. Vi har duktiga kockar som lagar god och näringsrik mat och gör sitt yttersta för att eleverna ska få bra mat. Alla har väldigt olika smak och det är tyvärr omöjligt att tillgodose allas smaklökar, men vi gör vårt bästa med att försöka anpassa smaken till så många som möjligt. Det finns också extra kryddor i restaurangen som var och en själva kan använda.

Mitt barn kommer hem efter skolan och är hungrig!

Svar: När vi planerar skollunchen så utgår vi från Livsmedelsverkets riktlinjer ”Bra mat i skolan”, www.slv.se Länk till annan webbplats.. Vi utgår från att skollunchen ska ge 25-35% av genomsnittligt dagsbehov för åldersgruppen, resterande 65 % har alltså vårdnadshavare ansvar för att barnen får i sig. Det kan vara så att frukost och mellanmål serveras på skolan, då behöver man tänka på middag eller kvällsmat hemma.
Den lunchmåltid vi serverar och beräknar näring på innehåller allt som ingår i måltiden. Dessa olika komponenter är; salladsbord, mjukt bröd, mjölk som måltidsdryck och antingen lunchalternativ 1 eller 2. Om det är så att inget utav de båda alternativen passar för dagen kan man äta en fullvärdig måltid med hjälp av salladsbordet och alla tillbehör.
Vi serverar lunch till många barn varje dag och tyvärr är det svårt att tillgodose alla smaklökar. Som förälder är du välkommen att besöka skolrestaurangen med ditt barn. Kontakta skolan innan.